Lite smått snurriga och känslomässiga observationer från bilskroten Kyrkö Mosse utanför Ryd. Ett av otaliga besök jag har gjort på denna märkliga plats – numera tämligen “sönderfotat”, men faller fortfarande för dess mkt speciella och vemodiga charm. Jag fascineras mest av det säregna mötet som uppstår här mellan civilisationens en gång så stolta artefakter och naturens kraft att ta tillbaka det som rättmätigt är sitt.
Här ett försök att få “liv” i dom gamla lämningarna – ett se skrothögarna mer än bara skrot – kulturminne eller vad man nu behagar att kalla det.
Alla bilder Kyrkö Mosse, Ryd – 2011
Vem vet vad som händer med Kyrkö Mosse. Jag har alltid trott att det är en plats där gamla saker sakta försvinner, men det verkar dyka upp nya saker också. Jag kan inte minnas att det skulle finnas ett piano där.
Det blir mer sällan jag besöker Kyrkö Mosse, inte för att jag tycker platsen är sönderfotograferad utan mer för den tilltagande vandaliseringen av platsen. Varje gång man besöker mossen, så är det nya saker som är sönderslagna. Nu tror jag det är svårt att hitta en bil med hel instrumentpanel. Bilrutor och strålkastare har krossats för länge sedan.
Ibland funderar jag dock om inte detta är en del av försvinnandet av gamla saker. Även vi människor hjälper till att få saker att försvinna, även om jag själv tycker att naturen ska få göra hela jobbet.
Sköna snurriga bilder. Det ger lite spökkänsla från mossen. Lite som att bilarna försöker berätta något för oss.
/Gunnar
Absolut riktigt bra bilder detta, visst är det kanske “sönderfotat” men dina bilder sticker verkligen ut. Dom är något utöver det vanliga tycker jag…-Bra!
Morgan
Kanske “sönderfotat” för er söderöver men för en från norr så känns motiven fräscha och spännande. De bilder jag sett från “mossen” så har alla bilder haft sin egen vinkel och karraktär. Gillar bilder av dessa härliga skrotbilar, svårt att tröttna på dessa motiv. Var själv ned till Båtsnäs för ett antal år sedan och fotograferade bilarna som finns där. En speciell känsla att vandra omkring bland dessa “vrak”, det är ju inte bara skrot utan ett stycke historia som dessutom representerat drömmar, mål, och en mängd funderingar, vem har ägt denna bil mm.
Men nu till dina bilder, som nog är bland de mest “vågade” som jag sett från “mossen” gillar konstrasten mellan rörelse och det statiska i bilderna, fint komponerade och fint behandlade, det monokroma ger bilderna en tung mystisk känsla som jag gillar. Snyggt och härligt kreativt att ta det hela vidare och att lyckas med det, när man känner att stället är “sönderfotograferat”.
Bra jobbat Jörgen!
/Christer K